Hållbarhet - en förutsättning för långsiktig lönsamhet

Ägarstyrning och hållbart värdeskapande

I Ratos decentraliserade ägarmodell ligger det yttersta ansvaret för hållbarhetsarbetet på bolagsledningar och styrelser, men ska genomsyra allt arbete i bolagen. Hållbarhetsfrågorna är integrerade i Ratos processer för bolagsstyrning och vi gör inte skillnad på hållbarhetsrisker och affärsrisker.

Hållbart värdeskapande handlar om att förstå hur de stora samhällsutmaningarna påverkar affären på kort och längre sikt. Det handlar också om att investera i omställningen mot ett mer hållbart samhälle i allmänhet och att verka för att minska sitt klimatavtryck i synnerhet.

Läs mer om hur Ratos bidrar till lösningar på energikrisen HÄR.

Värden för det gemensamma

Ratos största bidrag till samhället är att vara en aktiv och ansvarsfull ägare som bygger långsiktigt framgångsrika och hållbara bolag som skapar värden till nytta för det gemensamma. Vi skapar jobb, tar hänsyn till människor och miljö och levererar produkter och tjänster av hög kvalitet. Ratos gör också skillnad genom att våra huvudägare utgörs av stiftelser som främjar forskning och därmed en långsiktig positiv samhällsutveckling.

Ratos har en lång tradition av att bidra till samhället genom framförallt stöd till forskning och utbildning. Ratos huvudägare är Ragnar Söderbergs stiftelse och Torsten Söderbergs stiftelse, som är två av Sveriges största privata finansiärer av vetenskaplig forskning. Under 2022 gick 17 procent (67 miljoner SEK) av Ratos utdelning till dessa forskningsstiftelser.

Ratos samhällsengagemang fokuserar på tre teman; forskning, utbildning och social inklusion
Under 2022 gav Ratos, utöver utdelningen till stiftelserna, stöd till utvalda samarbetspartners, bland annat Inkludera Invest och Handelshögskolan i Stockholm. Stödet var både finansiellt och genom engagemang i styrelser. Ratos gav också en donation till Röda Korset med akut krishjälp till Ukraina om 2 MSEK under 2022.

Ratos hållbarhetsarbete utgår från FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030.

I syfte att identifiera vilka hållbarhetsområden som Ratos ska fokusera och rapportera på används dubbel väsentlighetsanalys och intressentdialog.

Ratos använder metoden dubbel väsentlighet som innebär att olika hållbarhetsaspekter utvärderas utifrån två perspektiv; Ratos påverkan på omvärlden och omvärldens påverkan på Ratos.

Ratos dubbla väsentlighetsanalys omfattar:

• Kartläggning och analys av relevanta hållbarhetsfrågor för Ratos och dess portföljbolag.
• Kartläggning av typiska risker och omvärldsfaktorer, såsom relevanta regleringar.
• Dialog med nyckelintressenter.

Baserat på de frågor som identifierats som mest materiella, definieras Ratos mest väsentliga hållbarhetsfrågor. För var och en av dessa frågor tar Ratos fram mål och handlingsplaner för att genomföra och utveckla hållbarhetsarbetet och stärka sitt långsiktiga värdeskapande.

Policyramverk och riskhantering

Ratos arbetar strukturerat med att hantera och möta relevanta risker. Ett viktigt verktyg är Ratos policyramverk. Policyramverket är baserat på FN Global Compacts tio principer för hållbart företagande. Ratos syn på hållbarhet utgår från FN:s mål för hållbar utveckling och FN:s principer för hållbara investeringar som utgår från det numera etablerade begreppet ESG. Vår aktuella policys återfinns längre ner på denna sida.

Väsentliga hållbarhetsfrågor

I väsentlighetsanalysen identifierades följande hållbarhetsfrågor som mest väsentliga för Ratoskoncernen.

ENVIRONMENT

• Klimatpåverkan, energiförbrukning och annan miljöpåverkan från befintliga byggnader såsom kontor, produktionsanläggningar och logistikfastigheter, men också från annan verksamhet.
• Påverkan på ekosystem och vatten.

SOCIAL

• Arbetsförhållanden och god arbetsmiljö som främjar hälsa, säkerhet och välmående också i värdekedjan, inte minst för migrantarbetare.
• Säkerhet i produkt och tjänsteutbud.
• Förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetens.

GOVERNANCE

• Efterlevnad av lagar och regler på samtliga hemmamarknader.
• Anti-korruption.
• IT-säkerhet och dataintegritet.
• Automation och digitalisering.
• Begränsningar i leverantörskedjan.